Bättre liv med plisséjalusi
I husbil lever dess besättning på en mycket liten yta. På M/F Solsken bor det två personer som ska samsas på lite drygt 17 kvadratmeter. Det är bara drygt hälften av ytan som Skepparn och M hade när de flyttade ihop i ett kök med kokvrå i Bromma 1977. De har regregerat under den senare delen av livet och trängs nu på den minsta ytan någonsin i sin relation. Samtidigt är det mycket plats, natur och värld utanför husbilen som gör att livet på M/F Solsken också bjuder på mycket rymd.
Det låter som om det skulle vara trångt och eländigt men det fungerar jättebra. Dels känner Skepparen och M att de kommer närmare varandra när de bor ombord i denna vita skokartong och de har ännu inte börjat gå varandra på nerverna. När det gäller husbilar och kartonger så är det husbilsmärket Carthago som en gång kallades kartong av en lite elak tunga som besättningen talade med, kanske för att just den kåkfararen var lite avundsjuk. Faktum är ju att det märket är lyxigare än det märke som M/F Solsken är byggt av. Kartongbenämningen är dock ganska passande för alla husbilar, de är ju mer praktiska än vackra.
Men det finns utrymme för förändringar som gör att den lilla ytan kan blir ännu mera användbar, särskilt på kvällar och nätter. På M/F Solsken har man hittat ett sätt att kunna använda runt en kvadratmeter mer av det lilla utrymmet inomhus. Det är inte mycket yta det handlar om och det är inte en särskilt innovativ förändring då den finns i många husbilar redan men den gör ändå stor skillnad i det dagliga eller snarare kvällsliga och även ibland nattliga livet ombord. På M/F Solsken skapades det här extra och viktiga utrymmet genom införskaffande och montering av plisséjalusier i styrhytten.
M/F Solsken är en delintegrerad husbil vilket helt enkelt betyder att den har kvar sin originalstyrhytt i stället för att husbilstillverkaren har byggt en egen bredare styrhytt för att göra en så kallad helintegrerad husbil. Under de tidigare åren har M/F Solsken haft tygdraperier och dessa har fungerat bra för att hindra insyn under nattens timmar. Men de skapade också problem för besättningen om de skulle behöva ha tillgång till de två fåtöljerna där framme i styrhytten under nattimmarna. Det finns förstås mycket sköna och bra sängar ombord men det har hänt att Skepparn inte har kunnat använda dem utan har behövt sova i stolarna där framme i stället.
Under ett dygn led han av en otrolig tandvärk på grund av inflammation långt ner i den djupaste delen av rotsystemet i en av kindtänderna där tandtrollen Karius och Baktus högg med sina yxor för att av någon okänd anledning skapa fullständigt onödiga hål. Detta skedde längs en resa utefter östra Spaniens kust och inga starka tabletter eller bedövningssprayer från de spanska välsorterade apoteken hjälpte mot denna skoningslösa smärta. Det enda som fungerade var att Skepparen dränkte de stackars tandtrollen och kylde ner området med vatten. Men redan efter några minuter var dessa bastarder över ytan igen och fortsatte med sitt gruvarbete och då blev det nödvändigt att dränka de små liven igen med vatten. Så höll det sedan på hela natten. Skepparn fick dricka lite vatten för att sedan slumra för att sedan vakna av smärta igen. Då behövdes vatten ånyo intas för att dränka dem på nytt för att sedan kunna slumra lite igen. Det gick åt flera liter vatten under den nattens timmar. Att ligga i kojen var otänkbart så Skepparn fick sitta i stolarna i styrhytten och det gick då inte att samtidigt ha tygdraperierna fördragna då de rörde sig både till vänster och höger så snart stolen rörde sig.
Så blev han sittande en natt inne i de djupa skogarna i bergskedjan Pyrineerna i syligaste Frankrike, slumrande och drickande. Tanden lagades dagen efter hos en tandläkare med klinik på sjukhuset i Avignon. Om detta går att läsa i ett äldre inlägg gjort i april 2018.
