På resa i det lilla fjälltrollet Plupps land
Efter att ha njutit av Hällingsåfallet fortsätter M/F Solsken med sina två resenärer sin resa längs Vildmarksvägen. Klockan har inte hunnit bli så mycket men det är lite regn och ett ganska grått väder så känslan är att det inte är helt rätt tajming att köra upp på högfjället. Där ska det vara lite bättre väder för att upplevelsen ska bli som den är tänkt att vara. Och för att bilder som tas ska bli som de är tänkta att bli.
Därför bestämde sig M och Skepparn för att göra en övernattning innan turen går över högfjället och samstämmigt bestäms det att den ska ske i Stora Blåsjön. Att den platsen väljs har med nyfikenhet att göra men också lite att göra med att M och Skepparn har en ungdomsvän som kommer därifrån och det skulle vara roligt att se var hon vuxit upp.
Nu har det blivit dags att tömma toatankar, M/F Solsken har två sådana ombord, och gråvattentanken där allt vatten hamnat efter disk, handtvätt och tandborstning. Fricamping är därför inte aktuellt och Skepparn har tagit reda på att det finns en ställplats där, Camp Stora Blåsjön. Ställplatsen visar sig vara av hög kvalitet med trevlig personal. Den drivs av Anders och det visar sig att vännen till M och Skepparn känner hans pappa mycket väl, och genast känner sig besättningen lite gammal. Det var ju inte alls länge sedan de var i Anders ålder.
Ställplatsen ligger vid sjön men har också ett praktiskt läge. På andra sidan gatan finns både ICA och möjlighet att tanka diesel. Den som har tomma gasolflaskor kan också få dem bytta där, fyllning görs dock inte. Utrustningen på ställplatsen är modern och förutom fyllning och tömning går det att tvätta kläder och torktumla dem. Det finns också utmärkta duschar med handdusch vilket M och Skepparn uppskattar. Dessutom fick Skepparn ett erbjudande om att skölja av den numera ganska leriga och sandiga M/F Solsken med högtryck, men han tackade nej till det erbjudandet. Det är ganska coolt att köra med en norrlandssmutsig husbil, tycker Skepparn. M håller inte riktigt med men låter Skepparn göra som han vill. Tyvärr finns det inte enda vettig bild på ställplatsen!
Nästa dag blir precis den fina dag som vädertjänsten har utlovat med mycket sol men också med vackra moln på himlen, ett perfekt väder för resan över högfjället och för fotografering. Det går ganska snabbt att komma upp till Stekenjokk och vyerna breder ut sig. M/F Solsken gör ideliga stopp för fotografering och på vägens högsta punkt, som är 876 meter över havet, tas det en kaffepaus ombord. En bit fram på en större parkering har konsthantverkaren Monica ställt upp sina alster till försäljning. M och Skepparn hade en trevlig pratstund med henne och hon och M pratade om sina gemensamma samiska rötter.
Efter turen över högfjället satte M/F Solsken kurs vidare fram längs Vildmarksvägen där den ena vyn efter den andra avlöste varandra, särskilt vacker var en sjö vid Klimpfjäll där älven gick rakt igenom sjön på ett lite märkligt sätt.
Hungern satte in och i Saxnäs dök det plötsligt upp ett slags väghak som sålde Rödingklämmor, precis där vägen gick allra närmast sjön. Det drevs av en kvinna som gjorde i ordning den röding som hennes man fiskade med nät ute på sjön. Själva restaurangen, eller snarare haket, låg intill det hus där paret bodde. Det är ett smart sätt att kombinera intresset för fiske med servering.
Klockan hade nu blivit så mycket att det är dags att söka nattläger. Längs hela Vildmarksvägen finns det vackra platser alldeles vid sjöar och älvar där kåkfarare ställer sina husbilar för natten för en god natts sömn mitt ute bland berg och vattendrag och en sådan plats vill M och Skepparn också hitta. Därför spanades det hela tiden efter olika grusvägar från Vildmarksvägen som verkade lovande. Vid en av dessa smög sig M/F Solsken in och hittade en slags pir som byggts mitt ute i älven för att dela den mellan en reglerad sida och en fri sida. Piren var ganska lång och smal med en bredd som gjorde att en husbil precis fick plats. Där backade M/F Solsken ut och ganska snart hade M en eld igång i en eldstad som låg längs ut på piren där besättningen kunde grilla sig varsin kryddig korv till kvällsmat.
Vilka fina bilder! Det ser verkligen ut som Plupps land!!! Norrut vill vi åka vid tillfälle, men vi är alltid oroliga att det ska vara kallt, haha ;) Men förr eller senare så blir det säkert en resa norrut!