En stad i ruiner
Malmberget är förändrat. I den här gruvstaden bodde M ofta på vintrarna men de gator där hon vistades är öde. Det finns inga människor ute och endast en och annan bil finns längs trottoarkanterna. Stadsdelen är på väg att läggas i ruiner.
Gruvan ska fram och utökas och då går det inte längre att bo kvar. Folk flyttas, hus flyttas och hela stadsdelar rivs. Husen med alla lägenheter gapar tomma med öde fönster, det är precis som om husen och staden har förlorat sitt liv. Livlöst blickar fönstren ut mot den tomma fasaden mitt emot. Gatorna är öde. Det är en känsla som om apokalypsen är här.
Det var sorgligt för M att se detta även om hon vet vad som händer i den stad där hennes mormor bodde och där hon har en del av sina rötter, djupt förankrade i berget. Kvarteren där hon som tonåring tillbringade sina kvällar under vinterloven tillsammans med sin mormor efter att ha varit på Dundret och åkt slalom på dagarna.
Det finns inte så mycket mer att skriva om detta än att det känns sorgligt. Här är lite bilder från platsen.
Lyktstolpen är slaktad och står på trekvart.
Fåglarna har tagit över balkongerna.
Malmbergets centrum ligger öde.
Optikern har slagit igen.
I en annan del av staden byggs hus där folk kan bo efter att de lämnat sina hem. Hit ska också kulturbyggnader flyttas.