Skepparn stod på örat i rännstenen
Rännstensungarna har folk hört talas om men nu kan man också tala om rännstensgubbar. Åtminstone om en sådan. Skepparn trampar snett på en hög trottoarkant i Elche och stupar rakt ned i rännstenen.
Dagen börjar tidigt men också stillsamt. Det där en ganska kylig måndagsmorgon med bara ett par grader på termometern så här mitt i januari. Det är dags för M/F Solsken och dess besättning att lämna Santa Pola för att fortsätta sitt äventyr under ett par tre månader då Sydspanien ska utforskas liksom Portugal och så småningom också den spanska Biscaya-kusten i den nordvästliga delen av landet. Temperaturen är som lägst nu på morgonen men stiger till mer behagliga temperaturer under dagen med solens hjälp. Men innan den här resan startar ska M/F Solsken in på varv. Eller på bodelsverkstaden rättare sagt. Tid på verkstaden bokades för nästan en månad sedan hos Caravanas Cruz i Elche. Det är den husbilsverkstad och husbilsbutik som ligger närmast Santa Pola.
M/F Solsken har placerats i biltvätten på Camping Bahia de Santa Pola dagen innan då hon behövde lämna campingen tidigt på måndagsmorgonen för att vara i Elche klockan åtta. Det är lite för mörkt och lite för bullrigt för grannarna att manövrera ut henne från sin plats på campingen i denna arla morgonstund. M och Skepparn har passat på att tvätta av henne på söndagen när hon stod där och monterade sedan upp sina två cyklar på cykelstället efter att hon tvagats för att bara kunna sticka tidigt.
M/F Solsken är nytvättad och fin och redo att ge sig ut på en långresa i Spanien, Portugal, Frankrike och Tyskland.
Resan till Caravanas Cruz tar bara 20 minuter ungefär så fem över halv åtta denna mörka krispiga och lite kyliga måndagsmorgon lämnar Skepparn och M campingen tillsammans med M/F Solsken och anländer till Elche ungefär när solen går upp. Skepparn har fått för sig att de öppnar klockan åtta men det visar sig att det är klockan nio, så det blir att vänta lite i stugvärmen i M/F Solsken innan verkstaden skjuter undan sina långa tunga metallportar.
I den här trakten är det mesta ganska olikt hur det är i Sverige och det har att göra med att området befinner sig mycket långt söderut i Europa. Landskapet är sandbrunt och torrt och växtligheten är ganska sparskrapad och dagarna är varma eller heta. Byggnaderna går för det mesta i samma färg som marken och är alltid i sten eller puts. Detsamma gäller för Caravanas Cruz anläggning i Elche. Här finns en mycket bra verkstad men alla som arbetar i den arbetar utomhus under skärmtak i den friska luften. Det är förstås det varma klimatet som gör att det ser ut så här även om det idag inte är mer än två eller tre grader varmt när personalen börjar sitt jobb. Så alla som arbetar i verkstaden den här morgonen är klädda i varma ytterkläder.
Mycket ser annorlunda ut i Sydspanien jämfört med Sverige. Det ser ofta lite slitet och sjavigt ut men innanför väggarna är det ofta både modernt och snyggt. Verkstaden för husbilar och husvagnar ligger i alla fall delvis utomhus under skärmtak och de som arbetar med fordonen är klädda i varma ytterkläder.
M/F Solskens besättning har fyra ärenden hos husbilsverkstaden denna morgon. Tre av dem har med vatten att göra. Dels behövs reparation av vattenpåfyllnadsöppningen på babordssidan som Skepparn har råkat peta på så att den har lossnat, dels har vattenarmaturen som finns på M/F Solskens handfat inne på toaletten plötsligt lossnat och dels har vi upptäckt att den plastbalja vi har i pannskåpet i köket under diskbänken för att förvara byttor och kastruller i har fått lite vatten på botten. Inte mycket alls utan bara några droppar. Den fjärde aktiviteten hos verkstaden var att sota gasolbrännaren och skorstenen till kylen och frysen inför vår förestående resa. Dessutom får vi lufttrycket i däcken kollat.
Medan dessa reparationer görs tar besättningen en taxi till det centrala delarna av Elche. Det är en ganska stor stad som är trevlig att strosa runt i. Efter att besättningen festat på varsin café con leche och varsin Sandwich Mixto (en varm sandwich med skinka och ost) strosar M och Skepparn runt på stadens gator och torg. Vid en trång passage tar Skepparn ett steg ut mot ytterkanten av trottoaren för att på sitt vanliga artiga och gentlemannamässiga sätt låta en dam han möter passera på insidan. Men han slarvar och ser sig inte för och sätter lite mer än halva sin högra fot utanför trottoarkanten och stupar i gatan. På vägen ner hinner han se att det kommer en bil mot honom. "Attans", hinner han tänka innan han finer sig liggande precis i rännstenen och sällar sig till gruppen av rännstensgubbar med bilen inbromsande precis framför sig.
Bilen som kommer på gatan mot Skepparn visar sig vara en polisbil. Policia Local är ute och patrullerar och vips är en mycket trevlig polis ute ur bilen för att hjälpa Skepparn upp och höra hur det gått. Skepparn kan stå upp och inget verkar vara brutet men han har ganska ont i sitt högra knä och i sin högra vrist. Kanterna på trottoarerna är ganska höga i den här delen av världen så foten vreds när han trampade på trottoarkanten. Att de är så höga gör också att fallet blir längre. Polismannen undrar om de ska köra honom till sjukhus men Skepparn tackar vänligt nej till erbjudandet.
- Det är nog ingen större fara, säger han till polisen som, innan han går in i polisbilen igen, verkligen försäkrar sig om att det är säkert.
Skepparn och M sätter sig på ett soligt café i närheten av taxistationen intill där de blir sittande närmare en timme så att Skepparn får vila sitt ben i den värmande solen innan det är dags att ta en taxi tillbaka till Caravanas Cruz igen. De går sedan de få stegen till taxistationen och öppnar dörrarna till en av de vita taxibilarna som står där vid det lilla torget som är smyckat med palmer och en liten vacker sagofontän.
- Är allt bra fortfarande, ropar plötsligt en person från en bil som stannar intill.
Det är samma polis som tog hand om Skepparn tidigare som stannat igen för att höra om allt är bra. Skepparn svarar jakande även om läget har förvärrats lite grann. Nu har han ont också i vänster knä och känner sig ganska instabil när trappor och andra höjder som till exempel trottoarkanter som ska överstigas. Inget av hans ben stödjer riktigt bra.
I Spanien finns det tre olika typer av poliser - Policia Local, Policia National och Guardia Civil. De lokala poliserna är alltid närvarande där de patrullerar i sina små polisbilar med sina blåljus med fast lysande sken så att alla ska se dem och se var de finns. De är alltid mycket trevliga och hjälper folk på stadens gator tillrätta på alla sätt och vis. Det är likadant i alla spanska städer som Skepparn har besökt. När de är på utryckning, som de förstås också kan vara, har de blinkande blåljus såsom polisbilar plägar att ha.
När vi kommer tillbaka till Caravanas Cruz strax efter tolv på dagen är bilen klar och Skepparn betalar 53 euro för verkstadens arbete. Nu sätts kursen mot en stor matbutik strax söder om Torrevieja där skandinaviska livsmedel ska bunkras innan vi kör vidare mot en udde intill de centrala delarna av Torrevieja, vid Playa de los Locos, där vi kommer att bo i M/F Solsken ett par dagar. I Torrevieja kommer vi att hälsa på M:s kusin och hennes man och svägerska, som har hyrt en lägenhet här en månad, innan vi fortsätter vår resa. På den här udden finns det ingen elström att tillgå men då M/F Solsken är bestyckad med två stora solceller på taket är det inget problem. Besättningen använder elström ombord som kommer direkt från solen.
M/F Solsken på plats på en udde i Medelhavet i Torrevieja.