Peniche - på promenad i stadens utkant
M/F Solskens besättning är lite nyfikna på Peniches yttre omgivningar och tar en promenad längs stränderna för att komma in i staden via dess yttre områden.
Det blir en vacker promenad genom skymningen. Genom det blågrå ljus som kommer innan solen går ner. Inte riktigt blå timmen den här dagen då det är mulet, men den blågrå timmen i alla fall. Peniche är ett fiskesamhälle och överallt syns tecken på detta. Folk har modeller av fiskebåtar i sina trädgårdar, som pynt eller som blomkrukor i vissa fall. Väggmålningar här och där visar hur män och kvinnor arbetar med fisk. Och på promenaden passerar M/F Solskens besättning en fiskebåt som troligen inte kommer att hämta upp fisk mer.
Denna ganska lilla fiskebåt kommer nog inte att flyta på Atlantens vågor något mer.
Utanför den ställplats som M/F Solsken står på finns det ett mycket litet och vackert kapell uppe på en liten höjd. Under promenaden den här tisdagseftermiddagen hittar besättningen ett likadant kapell. Lika litet och med samma utformning som det har utanför ställplatsen.
Det lilla kapellet står där plötsligt. På en liten kulle höjd över det världsliga.
Atlanten omger den halvö som Peniche ligger på. Bara ett litet stycke smalt land förhindrar att det är en riktig ö. Och kusten runt Peniche är klippig men klipporna bryts då och då av fantastiskt fina sandstränder med en riktigt fin och len och sandfärgad sand. Sedan finns det också en längre sammanhängande beach på norra sidan där landet är smalt och halvön är sammankopplad med fastlandet.
Skepparn och M promenerar ut på klippkusten längs halvöns södra strand och följer den in mot staden. Där möter de solnedgången i väster som färgar himlen röd. Klipporna är skarpa och branta och är inte heller helt säkra. Stora skyltar varnar för att de kan vara instabila. Havet slår mot klipporna och sköljer upp på dem och en man sitter på en pir med två långa spön och hoppas på fisk.
Solens strålar tränger igenom molnen och himlen under dem färgas röd. Det är lovande för morgondagen, det finns ett talesätt som säger "Red in the night, sailors delight" och på M/F Solsken hoppas man förstås att det stämmer.
Agave-kaktusar finns det lite överallt för den som skulle vilja göra Tequila.
På en pir sitter en fiskare med två spön och hoppas på napp. Doften här sköljer över Skepparn och M och kan beskrivas på ett enda sätt. Här doftar det verkligen hav.
Havet sköljer in över klipporna och en av de fantastiskt fina sandstränder som är inflikade mellan dem.
Efter att ha promenerat på och nedanför klipporna kommer besättningen så småningom in i staden från söder. Där möts de av slingrande gator och gränder och så småningom stigar som leder emellan alla de små husen som är byggda uppe på klipporna. Många färger och intryck möter Skepparn och M som tycker det är fantastiskt att promenera här. Husen ligger tätt ihop i olika färger, en del putsade och andra med fasadklädsel av klinker eller kakel. Och det är trångt trångt mellan husen men det finns en stig för allmänheten som leder fram mellan dem och ut till själva staden.
Ett av de första husen som möter Skepparn och M är denna lilla kakelbeklädda byggnad.
Så småningom blir gatorna smalare och blir mer till gränder som leder ut mot havet.
Sedan blir det inte ens gränder längre utan små stigar mellan husen. Väggmålningen visar att M/F Solsken befinner sig i en fiskestad.
Sidogränder eller snarare sidostigar leder ut till havet. Folk bor nära Atlanten här.
Stigen leder framåt och nedåt mellan husen i små trappsteg.
Stigen fortsätter att vindla sig mellan husen och leder så småningom ner mot en strand som ligger insprängd mellan berget som en liten fjord.
Här kommer Skepparn och M ned till den insprängda stranden som är skyddad för hög sjö. Den här är stenigare än de andra stränderna är.
Bakom Skepparn och M, som nu har börjat gå uppåt igen mot resten av staden, syns den stadsdel de nyss har promenerat igenom.
När besättningen passerar upp lite grann på andra sidan, mot staden, så syns den vik som spränger in mellan klipporna.
Här är husen som ligger mer mot staden till. Bilden är tagen medan Skepparn fortfarande var i den stadsdel som hade de vindlande stigarna.
Mörkret börjar nu falla och M/F Solskens besättning fortsätter sin promenad in till staden för att hitta någon plats där de kan äta sin middag. På vägen tas det lite bilder i vanlig ordning.
Här är ett GNR-garage så det finns nog en polisstation i närheten. Det fanns också ett par GNR-bilar parkerade utanför men Skepparn tog ingen bild på dem. Han gissar att GNR-konstaplar kanske inte gillar det sådär jättemycket.
Torkande tvätt passeras med jämna mellanrum. Längre fram står det en mystisk blek man...
...den Mystiske visar vägen till en fiskrestaurang visar det sig.
Efter att middagen har intagits på ett mycket trevligt hak promenerar besättningen tillbaka till M/F Solsken. De upptäcker då tydligt i billjusens sken att trottoarerna inte är helt jämna och plana.
Fina bilder o skoj att läsa om platser vi trampat runt på. Ni har fångat en hel del av annat än oss, så varje resa är onekligen unik. Ha det gott.