M/F Solsken

 

 

M/F Solsken är en tysk dam som är byggd i Neustadt in Sachsen i närheten av Dresden. Hon såg dagens ljus 2014 och har hittills rullat med två besättningar, först huserade ett par vänner till Skepparn och M i henne och sedan maj 2018 huserar Skepparn och M ombord.

 

Vi har nu tillbringat vår tid i henne i ett år men har levt i husbil längre än så. Först i en helintegrerade Bürstner och sedan en halvintegrerad CI innan vi flyttade in i denna tyska halvintegrerade bil som är 7.44 lång och 2.33 bred. Det tog oss tre husbilar för att hitta den vi verkligen trivs i. Här lever vi nu vårt liv runt om i Europa på hösten, under vintern och under våren för att komma tillbaka till Sverige på somrarna. Det är ett liv som vi har upptäckt passar oss jättebra och Skepparn har dessutom hittat ett sätt att kunna arbeta från M/F Solsken. Det är ett liv som vi tror att väldigt många skulle önska att de kan ha och det är ett liv som vi är väldigt glada och tacksamma för.

 

 

Men finns det något som kan vara jobbigt med livet som permanentboende kåkfarare? Det gör det förstås även om jobbigt inte riktigt är rätt ord. Men det finns några saker som möjligen är lite jobbigare med ett liv i husbil än de var i vårt tidigare liv i det nästan hundra år gamla engelska radhuset i Helsingborg.

 

Det går inte att storhandla riktigt på samma sätt som när vi var bofasta i Helsingborg. Kylen är mindre och frysen är mindre och sväljer inte livsmedel på samma sätt. Tillagningen av mat måste också planeras. Köksresurserna är mer snåla ombord på M/F Solsken med en trelågig spis där det blir lite för mycket att använda alla lågorna samtidigt. Det finns inte riktigt plats för tre kokande byttor och de olika slevar som ska användas och ingredienser som ska in i kokkärlen när det är ont om bänkutrymme och med en ganska liten diskho. Det finns inte heller rinnande vatten i samma mängd som i radhuset och det gör föstås också saker lite krångligare. Vi har 120 liter färskvatten och vi har lärt oss hushålla bra med det. Det räcker åtminstone tio till fjorton dagar, nytt vatten hämtar vi vid betrodda tappställen. Vi har fyra olika anslutningar till alla tänkbara dimensioner vattenkranar med oss och ännu har vi inte hittat en enda kran runtom i Europa som vi inte kan koppla oss till.

 

Det är trångt på köksbänkarna i M/F Solsken, liksom i de flesta andra husbilarna. Det behöver trollas för att få utrymmet att räcka till och både Skepparn och M funderar på hur vi ska kunna anpassa pentryt med avställningsytor och avlastningshyllor.

 

Vi vill helst inte laga mat med för mycket stekos i husbilens pentry även om vi har en köksfläkt över spisen, den evakuerar inte tillräckligt av matlagningsoset. Därför är det perfekt att kunna steka och grilla ute och vi har precis satt in ett externt gasoluttag i M/F Solsken för att lättare kunna flytta köket utomhus. Vi lärde oss den hårda vägen att doften, den goda i och för sig, efter tillagningen av M’s goda starka kryddIga chili- och currykyckling kräver tre dagar för att lämna M/F Solskens innandöme efter tillagning.

 

Tillagning av pasta kräver mycket vatten och det krävs också att vattnet i den ganska stora kastrullen kan slås av. Just detta att slå av det är en detalj som vi tycker är lite krånglig vid fricamping, när det inte finns några servicehus eller avlopp i närheten. Och vi vill inte hälla av vattnet i diskhon ned i gråvattentanken (den tank dit slaskvattnet hamnar) då vi inte vill ha för mycket fett där. Vi vill inte heller ha för mycket fett i våra avloppsrör.

 

I huset i Helsingborg hade vi tvättmaskin, torktumlare som i och för sig inte fungerade längre, och ett torkskåp. Här kunde vi tvätta precis när vi ville och hur mycket vi ville. Nu behöver vi planera in stopp för tvätt och då måste vi till campingplatser med tvättmaskin. Eller stanna vid något av varuhusen Super U i Frankrike där det ibland finns tvättmaskiner att använda på bilparkeringen! De är smarta de där fransoserna. Tvätt måste förstås också ske under goda väderföhållanden så att tvätten hinner torka.

 

Vi bor i en husbil och där finns inte någon walk in closet. Så är det bara. Det finns ett par trånga små garderober under våra sängar. Sängarna ligger ganska högt upp akter i bilen och därför finns det vissa utrymmen under dem. Sedan finns det några skåp över sängarna. Det är allt. Så det är bara att glömma att kunna hålla några kläder välpressade under kåkfararlivets villkor.

 

Många duschar i sina husbilar och tycker att vi inte använder vår husbil på rätt sätt när vi inte duschar i den. Det finns två skäl till att vi inte använder duschen ombord, det ena är att vi inte riktigt vill ha fritt flytande vätskor farande runt i husbilen. Vi tror att det är svårt att få tätt i duschkabinen och att vattnet hittar ut. Det andra skälet är att duschkabinen har blivit en slags nödgarderob och ett slags nödförråd. Vi har alltid en massa kläder hängande där och en massa grejer stående där. Det blir nog lätt så när vi lever på en begränsad yta och inte kan lämna saker hemma under husbilsresan som de som använder sin husbil på helger och på semestern kan. Det vi väljer att äga måste få plats här och därför väljer vi förstås att inte äga särskilt mycket.

 

Det är alltid en i besättningen som mornar sig lite före den andra. Den som ligger kvar till kojs känner då oregelbundna rörelser i bilen. Men det är något vi får lära oss att leva med och det är något som vi börjar vänja oss vid alltmer. Alternativet är att skaffa hydrauliska stödben men det är dyrt och de väger dessutom en del. Så vi försöker vänja oss istället.

 

Vi har ett elintag och kan förstås få tillgång till 240 volt i stort sett var vi än befinner oss precis som alla andra husbilar. Men vi älskar att leva utan den här strömmen och utan att behöva leta elstolpar på ställplatser och campingar. I stället får vi vår energi från solen. Skepparn jobbar ombord men det fungerar jättebra, han får använda annan utrustning i stället som går att ladda via 12-voltsuttaget. Han har slutat använda sin laptop för att istället använda en iPad Pro som kan nästan allt som en dator kan. Men det uppstår problem när besök görs på webbplatser som är dåligt mobilanpassade, de fungerar mycket dåligt på en iPad. Så ibland, men så sällan det går, behöver vi planera för att hitta 240 volts elektricitet.

 

Numera kan du surfa som hemma sägs det. Men det stämmer inte riktigt. Den maximala surfvolym du kan ta med dig är 100 GB per månad. Den kan dessutom bara användas fyra månader, sedan betalas surf i lösvikt med ett visst antal kronor per använd gigabyte. Det löser vi genom att ha två abonnemang så att vi kan använda 200 GB per månad. Dessutom behöver vi ett tredje abonnemang på 100 GB som vi startar igång efter fyra månader. Då har vi dock halverad surfvolym och får snåla på vårt tevetittande för att det ska räcka till Skepparns jobb.

 

Det finns några nackdelar med att bo permanent i husbil men det finns också så ofantligt många fler fördelar så vi vill inte byta liv.