Med benen i kors på den röda handknutna mattan
Idag blir det till att börja leva ett mer österländskt eller nordafrikanskt liv. Att med god hållning, rak rygg och stolt blick sitta med benen i kors på den röda fina handvävda orientaliska mattan i huset i Helsingborg och konstatera att ett särskilt ögonblick i vårt liv stundar. För idag hämtades soffan och vår båda fåtöljer.
Vi närmar oss nu verkligen vårt liv tillsammans med M/F Solsken. Vi flyttar ut i bilen om tio dagar och huset där vi bor får nu allt färre möbler och vi kan knappt sitta på något längre. För några dagar sedan försvann vårt fina matbord gjort av återvunna brädor från golvet i en indisk järnvägsstation och de fem stolarna i valnötsträ med skinnryggar och skinnsitsar som vi använde tillsammans med bordet. Och idag ska några av våra största tyngsta och mest otympliga möbler få nya ägare. Den stora skinnsoffan ska baxas ut och fåtöljen som gick in genom dörren med en marginal så att inte ens ett frimärke fick plats mellan den och dörrkarmen till ytterdörren ska ut. Såvitt vi minns krävdes det en alldeles speciell vinkel på den för att få in den och vi hoppas att vi hittar den vinkeln igen så att vi kan få till det när när fåtöljen ska ut. För rörelsemöjligheterna när det gäller vinklingar och vickningar är nog annorlunda inomhus nu när fåtöljen ska ut än de var utomhus när fåtöljen skulle in för tolv år sedan.
Det visade sig gå riktigt galant när vännerna kom för att hämta möblerna. Den stora fåtöljen var ganska lätt att få ut visade det sig, däremot blev det lite knök med den stora soffan. Men också det löste sig till slut när den ställdes på högkant i den lilla hallen och föstes mot ytterdörren.
Soffgruppen sväljs av flyttbilen - möbel för möbel och den lilla lätthanterliga biofåtöljen fick komma in i bilen sist och läggas uppepå den stora soffan. Vi kan inte behålla några möbler alls då husbilen ju är fullt möblerad och det är vårt sommarställe söder om Göteborg också. Så nästan alla möbler ska bort. Vi behåller bara en teve, en tevebänk och en smal hylla som vi har i köket.
Allt det fina vi har går till våra kompisar som hjälpt oss med saker och ting i både vått och torrt och med både stort och smått. Det kan gälla postkoll när vi är borta, fyllning av vattenlås under våra semestrar, hjälp med vattning av blommor, snöskottning runt huset den senaste vintern när vi var i Spanien och fixande av garage och förvaring av familjens motorcyklar utan att ens vilja ha betalt. Av den vännen fick vi också erbjudande att förvara M/F Solsken inomhus under vintern. Men det behövs ju inte då vi är i Spanien under den kalla grå mulna råa fuktiga disiga årstiden.
Några av trädgårdsväxterna får nytt hem hos våra vänner. Det märks på den att vi drar oss mot höst och den förlorade nog några blad i Skepparns egen storm, stormen Knut.
Vi säljer ingenting utan har valt att ge bort allt som är värt att ha. Både små saker och stora. Och nu finns det inte längre så mycket kvar i huset. Vi får möblera det med våra utemöbler från M/F Solsken för att ha någonstans att sitta.
Det blir nu någon vecka eller så då vi får leva lite spartanskt i vårt hus.
Vi måste också tömma våra sprithaltiga drycker som vi har samlat på oss genom åren som inte druckits upp. Skepparn och M är inga riktiga spritälskare så dessa flytande varor har stått i huset i många år. Vi har till exempel en Lagavulin årgångswhiskey där flaskan kom i vår ägo när den var 16 år gammal. Nu är den 29 år och det finns fortfarande lite rökig tjärig whiskey kvar i botten på flaskan. Den verkar ha blivit både rökigare och tjärigare med åren men utan att förlora sin lättflyktiga vätska. Den lilla mängd som är kvar räcker nog inte till mer än ett enda litet glas som Skepparn ska festa på när kvällen kommer, sedan är den gamla buteljen äntligen urdrucken. Några av de anrika buteljer som finns i huset togs gärna emot en annan av våra vänner som bor intill.
Nu ska det högtidligt berättas att vi i går kväll, på fredagen den 21 september anno 2018 öppnade, dekanterade, silade och drack ur en flaska Rioja-vin av druvor som skördades 1994. Denna spanska vinflaska öppnades nu och efter 24 år fick det vin som varit fånge där inne komma ut och komma i kontakt med luft, ljus och förväntansfulla middagsgäster. Vinet intogs tillsammans med mycket goda enchiladas som lagats av M och vinet var rent otroligt gott kan vi till sist säga. Det har legat i ett mörkt rum i källaren i terrakottarör sedan det lämnade vinantikhandeln i Helsingör för tolv år sedan och där verkar det ha kunnat vila och mogna på ett mycket bra sätt. Det hade nog kunnat lagras många år till.
Det var inget dåligt vin vi korkade upp den näst sista fredagen i vårt gamla hem.
Nu finns det allt färre och färre saker kvar i huset och det tycker vi känns skönt. Vi lämnar nu livet där vi samlar på oss saker för att istället börja ett liv där vi samlar på oss upplevelser. Vi lämnar livet som samlare och börjar livet som jägare i stället.
Nu finns det bara två planerade aktiviteter till innan vi till slut flyttar ut ur vårt hus. Att köra en sista gång med en hyrd stor skåpbil till soptippen med några saker som ska stjälpas av där. Det sker nästa lördag. Sedan hoppas vi att Erikshjälpen vill komma och hämta de möbler som är kvar och när de gör det behöver vi flytta ut. Då finns det inga sängar kvar i huset så då går det inte att bo där längre. Och sova bör man ju annars dör man och dö vill vi ju inte göra nu när vi börjar ett nytt kapitel i vårt liv och dessutom alldeles snart ska resa till Spanien för andra vintern i rad. Vi kommer att leva ett fritt liv i vår husbil, i M/F Solsken, och det hus vi nu lämnar kommer snart att tas över av nya ägare.
Men vi behöver trots allt inte sitta med korslagda ben. Nu finns dock de riktigt bekväma campingstolarna placerade på den röda handknutna mattan så M/F Solskens besättning kan slappna av i dessa lite lättare möbler.