Portugal och ankomst till Porto - nästan i alla fall. Och en gammaldags ståtoalett.

 
Portugal bjuder på fortsatt fint väder och berg i lager på lager och i blått på blått. Slingrande vägar, stigningar och kraftiga medlut som sätter motorbromsningskompetensen hos den gamle bussföraren på prov. 
 
M/F Solsken lämnade Valderas i Spanien vid niotiden på morgonen och körde direkt in på den lilla macken i staden för att tanka diesel. Genast dyker en hjälpsam ung kvinna upp och ser till att vi får rätt bränsle och full tank. Under tiden sveper besättningens ögon över den lilla bränslestationen för att bedöma om detta möjligen kan vara en plats att använda för lite sanitära behov efter att ha fricampat en natt på gatan centralt i staden. Besättningsmedlemmarna försöker bedöma om det möjligen kan finnas en toalett av tillräcklig kvalitet och kommer fram till att det nog inte gör det. 
 
Det finns det nog inte heller och besättningen lämnar både macken och Valderas tillsammans med M/F Solsken. Efter ungefär en timmes färd längs höglandets landsväg uppenbarar sig vad som verkar vara en ganska stor bensinmack. Det finns till och med ett välvårdat hus som uppenbarligen innehåller toaletter. Det skvallrar de stora symbolerna på husets vägg om. Skepparn spatserar in och upptäcker att det bara finns en enda toalett förutom några pissoarer (det finns väl inget annat trevligare namn). Den här toaletten är en ganska smutsig och otrevlig ståtoalett och Skepparn vänder på klacken. Det är inte en toalett som faller honom i smaken och behov får göras någon annan stans. Ganska förvånad lämnar han toaletten, han trodde att dylika inrättningar försvann för många år sedan.
 
Så småningom närmar M/F Solsken sig gränsen till Portugal en bit öster om Braganca, där väg N-122 kopplar upp sig mot motorvägen A4 i norra Portugal. Vi har bestämt oss för att inte köra avgiftsvägar och berättar för GPS-enheten att den inte ska välja motorvägar. Vi får sedan en hel dags härlig körning över höga berg genom Portugal ned till Porto. Eller snarare till campingen Parque de Campismo de Vila Cha som ligger en halvtimmes tågresa från Porto och som Skepparn fått tips om av en annan Spanienresenär. Den sista timmen eller en och en halv gick i eftermiddagstrafiken genom Portos förstäder där smog av något slag ligger tät ackompanjerad av en doft av både brunkolseldning och vedeldning. De sista sju kilometerna gick på kullerstensvägar mellan höga stenmurar genom en gammal spännande stad fram till campingen, den sista biten av resan blev lite skakig för M/F Solsken. Han ser framför sig hur elkontakter och gasolledningar hoppar ur sina fästen när husbilar och husvagnar skakar fram längs den skallriga vägen, men allt gick bra och allt var där det skulle i husbilen.
 
Det går att ta en taxi ned till järnvägsstationen för att sedan ta tåget in till Porto. Tågturen tar 30 minuter och campingpersonalen hjälper till med att beställa taxi. Koordinaterna till denna camping är N 41°17'54" W 8°43'58".
 
Resan genom Portugal utanför motorvägarna bjuder på fantastiskt fina naturscenerier. Detta är bara en av väldigt många.
 
På vår resa ned mot Porto-trakten mötte vi också kreatur på vägen.
 
De sista sju kilometrarna till Parque de Campismo de Vila Cha gick på kullersten. 
 
När vi kom bjöd campingen oss på varsitt glas portvin - det var mycket gott.