Bilbao - tillbaka i Spanien igen
Så var vi tillbaka i Spanien igen. Men den här gången kommer vi in vid Frankrikes västra gräns och det första stoppet görs i Baskien och staden Bilbao. I Baskien var ETA (Euskadi ta Askatasuna) en aktiv rebellröresle som stått bakom flera hundra dödsfall. Den upplöstes den 16 april 2018 och är inte aktiv längre, men i Bilbao syns att många fortfarande står för frigörelse.
Det märks dock ingen revolutionär stämning bland folk på gatorna, alla är mycket trevliga och vi får hela tiden ett varmt och fint mottagande. Men det märks på flera ställen att frigörelsetanken lever genom slagord som är sprayade på väggar och genom uppsatta banderoller på byggnader och utanför lägenheterna. Vi har bestämt oss för att stanna två nätter på den fina ställplatsen för att kunna ha en hel dag i staden och också besöka Guggenheim-muséet som finns här.
Guggenheimmuseet som är byggt i titan och glas. Det finns tre museer - New York, Venedig och Bilbao. Det kommer också att finnas ett museum i Abu Dahbi.
Reflektioner av staden från den skulptur som står framför Guggenheimmuseet.
Besöket hos museet blev för oss en extern och arkitektonisk upplevelse. Vi promenerade runt museet under närmare två timmar och njöt av den fantastiska byggnaden. När vi kände oss färdiga med det var det så långa köer in till museet att vi bestämde oss för att inte gå in utan valde att uppleva staden i stället.
Bilbao har närmare 400.000 innevånare och med förstäder uppgår antalet till närmare en miljon. Och det märks, det här är en stor och tät stad med mycket folk på gatorna som också är många och som är fyllda med butiker, boutiquer och caféer och restauranger. Det finns också en särskild del av staden som är som "den gamla stan" även om Skepparn inte säkert vet att det verkligen finns en Gamla Stan i Bilbao. Från ställplatsen tar man med fördel buss 58 och åker med till ändstationen Atxuri och alldeles intill ligger de gamla stadsdelarna. Vi promenerade sedan genom staden till platsen där gatan Autonomia Kalea börjar för att ta bussen tillbaka till ställplatsen igen. Under vår promenad passerade vi också igenom gatan Gorte Kalea och fick känslan att den här gatan är centrum för stadens "glädjekvarter", kvarter som vi inte tyckte var så lustfyllda. Vi tror att en del barer längs detta stråk är bordeller mer än barer. Vi har dock inga vedertagna bevis för detta då vi inte besökte en dylik inrättning.
De gamla stadsdelarna var mycket trevliga att promenera i.
På de här gamla gatorna som också kan vara ganska trånga finns många fina byggnader och affärer och restauranger.
Vi tycker att restaurangerna är ganska dyra med spanska mått mätt i den här delen av staden och beger oss i stället mot den mer city-betonade delen.
Det är tätt med caféer i Bilbao och många har riktigt humana priser.
På många ställen i staden märks tecknen på att Baskien vill vara självständigt.
Texten på den här gula banderollen kan vi inte läsa då vi inte förstår baskiska, men budskapet går fram. En människa eller två som flyr taggtråden. Just denna banderoll såg vi på många platser i staden.
Under vår promenad hamnade vi i ganska trista "glädjekvarter" som inte kändes helt trygga. Många av inrättningarna som troligen är bordeller var öppna men Skepparn avstod att rikta sin kamera mot dessa och nöjde sig med ett par som inte hade öppnat ännu i stället.
Vi kunde också se små serveringsställen som bokstavligt talat är hål i väggen. Här är ett i närheten av järnvägsstationen.
Slutligen - vi fann en mycket trevlig ställplats med den service som behövs för 15 € per dygn. Men framför allt har den ett enastående läge i två bemärkelser - dels för att den ligger på höjden som den gör med en fantastisk utsikt, dels för att det går en buss till staden nästan utanför grinden. Vi stod högst upp på tredje raden men det allra bästa läget är på första raden men den bil vi har är för lång för de platser siom finns kvar där när vi kommer men den plats vi finner åt oss själva går inte heller av för hackor. Kordinaterna för denna ställplats är N 43° 15' 33" och W 2° 57' 48".
En av våra husbilsgrannar som fått en plats på den första raden.