Allmänt Mosaiktrappa, Águilas

Águilas - mosaik och en gammal imponerande malmkaj

Efter några dagar görs första riktiga besöket i Águilas. Besättningen på M/F Solsken har varit sjuka och den här dagen i slutet på veckan ger vi oss ut på vad som fortfarande är lite småsjuka ben. Men vi vill inte stanna inne längre och är ändå en bit på bättringsvägen.
 
Skepparn ger sig i väg i sakta mak ganska tidigt på morgonen på sin cykel för att leta upp mosaiktrappan som ska finnas någonstans här i staden. Den är byggd bit för bit av en man med namnet Juan Martínez Casuco som startade bygget efter att han lämnat sitt arbete på Águilas järnvägar som pensionär. Han gjorde allt arbete för hand och verket tog honom tolv år att slutföra.
 
 
 
Trappan ligger lite gömd i ett bostadsområde vid Playa El Hornillo i den östra delen av staden. Det tog lite tid för Skepparn att hitta den och han fick ta hjälp av en spanjor som satt och surfade på sin mobiltelefon vid ett köpcentrum i området. Han kunde ingen engelska och Skepparn kan ju ingen spanska så han hade lite svårt att förklara för främlingen vad det var han ville veta. Men den unge svartkklädde spanjoren fann på råd och startade ett översättningsprogram på sin telefon som han langade över till Skepparn. Eller lämnade över snarare då mobiltelefoner ju är ganska dyrbara saker som inte langas hur som helst.
 
Skepparn fick nu veta att trappan låg i närheten, alldeles nere vid stranden, lite åt vänster visade spanjoren gestikulerande. Och där låg den. Mitt emellan några bostadshus som klättrade upp för en höjd. Och alldeles vid stranden som fanns nedanför en mur intill.
 
 
Efter att ha provsuttit den mosaiksoffa som finns i trappan och tagit lite bilder vände han blicken mot havet och kunde konstatera att dessa hus verkligen ligger vid en mycket vacker plats. Nedanför dem finns en härlig strand i en vacker vik och från bebyggelsen finns det en fantastisk utsikt över havet.
 
 
Det finns också en annan spännande sevärdhet i den här bukten där trappan och den pittoreska bebyggelsen är placerad. Här finns en gammal malmkaj som byggdes 1903 av British South Eastern Railway Company för att kunna lasta järnmalm som bröts i gruvorna i Bacares som ligger 10-12 mil väster om Águilas. Piren, som var den näst största i Spanien när det begav sig, var tillräckligt stor för att två fartyg skulle kunna lastas med malm samtidigt. Malmen transporterades ned till piren från gruvorna på järnväg.
 
 
När Skepparn cyklade mot området där han trodde att denna mosaiktrappa skulle finnas förstod han att han var på rätt väg när mosaik plötsligt började dyka upp på alla möjliga ställen. När till och med vägdelarna (alltså inte vägens delar utan de delar som delar vägarna) bestod av mosaik så började han ana att han var nära.
 
 
Cykelturen till den här andra delen av staden gick av stapeln en solig förmiddag i vackert och fint väder som det ju nästan alltid är på de här breddgraderna. På vägen mot trappan och de upplevelser som fanns där upptäckte Skepparn en ny del av staden. En fortsättning också runt nästa havsbukt. För staden breder inte bara ut sig runt den havsbukt där Skepparn och M bor som så småningom slutar med stadens borg, Castillo de San Juan. Den fortsätter också lika mycket till längs nästa bukt på andra sidan borgen. Och nästan längst bort i slutet av den bukten visade det sig finnas spännande bebyggelse i form av ett gytter av hus som ligger intill stadens kongresscenter.
 
Den första känslan när husen dök upp var att här ligger det en favela, en kåkstad där husen klättrar på varandra. Eller ett bostadsområde hämtat ur Star Wars. Men efter detta första ögonblick blev känslan en annan, att det fanns en slags välplanerad mening med de här husen i skuggan av kongresshuset. Byggnaderna, de här husen och kongresshuset, är väldigt olika varandra men passar ändå ihop på något kostigt sätt. "Kåkstaden" har något modernt avskalat funkisaktigt över sig, precis som kongressbyggnaden, samtidigt som den också presenterar sig själv som ett gytter med massor av detaljer.
 
 
Framför de här husen går en lång stenlagd ramp upp till kongresscentret, en ramp som så småningom växer till en omfattande trappa upp från havsnivån till husets huvudingång. Upp mot husets kärna, till någon sorts centrum som det känns som huset svävar kring. För det känns nästan som om den här stora byggnaden svävar över havet och över stranden på något sätt. Skepparn tyckte det var mycket spännande att se.
 
 
 
 
 
Så småningom var det dags att vända för att cykla tillbaka till staden för att möta M och några vänner vid stadens vackra torg för att äta en liten bit och ta ett glas svalt vitt vin. 
 
Águilas möter sina besökare med ljus och värme, åtminstone en solig dag som denna. Vid den vackra parken på torget är det liv och rörelse. Många av stadens innevånare är ute i det vackra vädret så här ett par timmar innan siestan kommer för att dämpa ned det sydspanska samhället till ett lugnt slumrande tempo. Innan tiden mitt emellan träder in. Men ännu är det stoj och stim och liv och rörelse innan jalusierna börjar dras ned framför dörrar och fönster i stadens butiker.
 
Runt torget finns flera byggnader med lite säregen design i många av sina detaljer. De presenterar sig för oss lite försiktigt men samtidigt med stolthet. På huset på bilden nedan ses de här lite säregna detaljerna i fönstren. Detta är en vacker stad, åtminstone tycker Skepparn det.
 
Det finns säkert ett namn för den stil som ses runt och i fönstren på denna byggnad.
 
Runt torget finns många kaféer där det sitter många gäster som då och då delar sitt bord med någon, ett par eller några ur den koloni med en stor mängd vita duvor som finns runt torget. Det är många av dem på den här platsen och de har ett eget träd där de alla sätter sig då och då. På många olika pinnar som sticker ut från stammen. Det känns som om de är viktiga i den här staden och liksom har en egen anvisad plats i dess hjärta.
 
 
 
Dessa träd är inte de enda som finns i staden förstås. På var sin sida av parken står ett par mycket mycket bastanta träd, de största träd som vi någonsin har sett. De är verkligen inte några småkvistar och fantasin räcker knappt till för att föreställa sig hur rotsystemen ser ut under staden från dessa träd!
 
 
På kartan nedan finns platsen för mosaiktrapporna.
 
 
 
 
 
 
 
 
#1 - - Anna:

Det låter som en stad verkligen värd att besöka. Fina bilder!

Svar: Hej Anna. Det är det, den är trevlig, har fina områden, det är nära till saker och ting och Camping Bellavista är väldigt väldigt trevlig med personal som talar utmärkt engelska.
Marianne och Knut-Erik

#2 - - FREEDOMtravel:

Underbar mosaik! Och roligt att ha hittat till er blogg! :)

Svar: Tack! Vi har just tittat på er blogg, det var riktigt trevligt. Det blir ännu mer inspiration för oss.
Marianne och Knut-Erik