M/F Solsken - Så kom vi iväg till sist...

18 November 2017

Så kom vi iväg till sist...

Skepparn vaknade tidigt med förväntan men också lite ångest om sanningen ska fram. Det är kallt som attan, och frågan om var vi ska bo på vägen ner cirkulerade i huvudet. Vi har bara en gasolflaska med oss för att kunna ha plats för en spansk flaska när vi kommer fram till den spanska kusten. Och jag var bekymrad över att det inte finns elplatser att få och att den här flaskan skulle ta slut med kalla nätter kvar att sova oss igenom. Vi skulle ju inte heller kunna laga mat i så fall. Eller kyla kylskåpet. Men bekymren är alltid störst innan det blir ljust och de var sedan snabbt bortblåsta I takt med att morgonen ljusnade.

Gasol är en vetenskap har vi upptäckt. Och förmodligen ett av de mest oharmoniserade områdena inom EU. Olika länder har olika kopplingar och olika flaskor. Och för att de här väldigt olika systemen och flaskorna ska kunna användas i en bil med svensk gasolinstallation krävs adaptrar. I pluralis. Se på bilden nedan den mängd adaptrar som krävs bara för en liten tur i Europa.

Det finns dock ett problem. Vare sig Skepparn eller Chiefen har minsta aning om vilken adapter som hör till vilket land. Men vi hoppas och tror att vi kommer att få hjälp när vi behöver av andra som vet bättre.

Idag kom äntligen dagen när det var dags för oss att lätta ankar. Strax efter klockan elva kom vi iväg och styrde kosan mot Öresundsbron, Rødbyhavn och Tyskland i nämnd ordning. Till skillnad från i somras så älskar vi den tyska autobahn nu och efter en färjetur mellan Rødby och Puttgarden och varsin Currywurst, eller Karrypølse som danskarna säger, åkte vi iväg som sjätte bil av färjan. Vi kom sist fram till färjeläget men var den enda husbilen och fick en egen och tom bana att köra på. Så i färjekön passerade vi alla Audi, BMW, Mercor och Porsche som kört om oss i pigg och rask takt på väg genom Danmark.

Så småningom passerade vi Hamburg utan några missöden och körde i mörkret in till en rastplats på A7 för att kolla vår camping-app och leta efter vinteröppna campingar. Det är säkert och tryggt att bo på en sådan och dessutom behöver vi ju inte använda gasol då det finns el. Perfekt! En mycket trevlig äldre man mötte oss i receptionen, skrev in namn och adressdata på datorn och skrev ut ett blad som han omsorgsfullt undertecknade, vederbörligen stämplade och noggrannt vek ihop innan han gav det till oss. Han promenerade sedan före och visade oss en bra plats.

Vi följde efter honom och kunde strax stänga av motorn, koppla ström och fortsätta att organisera våra saker. Inte för att de flöt omkring utan vi hade sjösurrat noga innan vi stack, men för att få ännu lite bättre ordning.

Sedan var det dags att öppna en spansk cava och skåla för att vi givit oss i väg och startat den här resan. Tillsammans med Solsken som vi gillar mer och mer om ju mer vi umgås med henne. Så är den första dagen gjord.