Benidorm - det är ju en ganska trevlig plats
M/F Solskens besättning har vetat om att Benidorm finns sedan unga år men har inte känt någon egentlig önskan att komma dit. Det är ju bara en slags konstgjord turiststad med höga smala hotell på rad längs stranden, har de tänkt. Men det stämmer inte, fick Skepparn veta av en svensk man på campingen där de bor som varit i Spanien i många år. Så Skepparn och M bestämmer sig för att ta en tur dit och kolla med egna ögon.
Det är den andra veckan i oktober och det råder högsommarväder här på Costa Blanca i Spanien. Solen värmer från en klarblå himmel och det är knappt någon vind alls. Den vita stora bordsduk som Skepparn köpte hos Kinesen intill för att ha som solskydd svajar sakta där den hänger fäst i en av markisens metallramar med hjälp av tre stora pappersklämmor. Det är fredag förmiddag och Skepparn och M sitter i skuggan under markisen och funderar på om de inte ska göra en liten utflykt nu när de fått ner Miata. Hon kom hit till Spanien bara för ett par dagar sedan.
- Kanske ska vi åka iväg och kolla Benidorm, föreslår Skepparn. Det påstås att det finns en äldre levande stad där, fortsätter han.
Sagt och gjort. I det gassande solskenet uppe på campingens grusparkering står lilla Miata och stoltserar med sitt parkeringstillstånd innanför vindrutan. Grusparkeringen består inte av vilket grus som helst utan av marmorkross. Det känns riktigt lyxigt. Samma underlag har för övrigt campingtomterna på campingen här i Santa Pola. Miata desuffletteras snabbt med ett par enkla handgrepp då resan till Benidorm ska ske utan tak och hon äntras sedan av besättningsmedlemmarna. Sakta rullar hon ut från parkeringen och vips är Skepparn och M på väg till Benidorm längs de små vägar som går allra närmast kusten. Någon timme eller så kommer bilresan att ta.
Efter att i långsam fart ha passerat de centrala delarna av Santa Pola med besättningsmedlemmarna hejande på ett par av sina vänner från campingen som är ute och går med sin Dramaten, är Miata på väg ut på den vackra smala kustvägen som sträcker ut öster om Santa Pola. Längs den här vägen finns det många havsnära ytor med underbar utsikt och badmöjligheter i Medelhavets salta böljor där många kåkfarare bosätter sig i stället för att stå på campingen. Strax rundas en av uddarna på kusten och besättningen passerar efter en stund Arenals del Sol och sedan Alicante. Efter Alicante ska en annan av kustens uddar rundas samtidigt som vägen blir kurvigare och mer kuperad innan de kommer fram till Benidorm.
Kustvägen som resan går längs alldeles öster om Santa Pola. Ön en liten bit utanför är ön Tabarca dit det går båtturer från Santa Pola. Bilden är tagen från den utsiktsplats som finns på det branta berget intill.
Kustvägen fortsätter längs kusten mot Alicante som ligger inne i den bukt som bildas till vänster utanför bild. Bilfärden fortsätter sedan runt den udde som syns längst bort vidare mot Benidorm.
Väl i Benidorm kör Skepparn in i ett lågt parkeringshus för att ställa ifrån sig bilen. Benidorm är en ganska stor stad med mycket folk i rörelse kors och tvärs över trottoarer och gator och med mycket trafik i rörelse men ändå är det ganska lätt att hitta en parkeringsplats i det här garaget mitt i den centrala staden. Garaget är bara halvfullt. Skepparn grubblar ett ögonblick på hur det går till att betala och köra ut när bilen ska hämtas senare på dagen. Han har aldrig gjort det tidigare i Spanien och vet inte riktigt hur parkeringshusen fungerar, men det får bli den dagen den sorgen och ett eventuellt problem att ta hand om när klockan närmar sig kvällen.
Han hade rätt, mannen där på Camping Bahia i Santa Pola, som sade att Benidorm är en trevlig stad och inte bara en massa hotell utslängda längs stranden. Efter att ha parkerat bilen och gått en mycket kort promenad slår sig Skepparn och M ned på en bar i skuggan inne i stadens gränder för att svalka sig med varsin god kall dryck. Det är åtminstone tre timmar innan bilen ska startas igen så en öl tycker Skepparn att han kan ta.
De sitter där och studerar folklivet. Det verkar vara många engelsmän och engelskkvinnor i farten och Benidorm är ganska poppis bland folken från det brittiska samväldet. Folk är lätt klädda i skorts och t-shirts och kjolar och linnen. En och annan solbränd turist spatserar förbi i gränderna endast iförd badbyxor.
- Det känns väl så där, tycker Skepparn lite prytt.
Besättningen lägger också märke till att det är ovanligt många rörelsehindrade personer som rör sig med hjälp av permobiler som glatt swischar förbi bland de flanerande. Plötsligt dyker det upp sådana med dubbla säten med pigga reklamdekaler klistrade på karrossen med glada personer ombord.
- Det ser inte ut som om vissa skulle behöva en permobil, tycker Skepparn när han tittar på ett sällskap som kryssar fram tillsammans med tre dubbelsätade permobiler.
Kanske har han rätt också. Lite senare går Skepparn och M förbi en lokal där det går att hyra permobiler för den som vill och behöver. Dekalerna är samma som dem som på dem som Skepparn ser där han tittar ut bland de passerande människorna.
När de sitter där på serveringen börjar besättningen att fundera på om de möjligen ska tillbringa natten här i staden på något av alla de hotell som finns runt omkring. Det verkar ju vara en ganska trevlig stad och Skepparn skulle då kunna släppa loss lite med en god drink. Samtalet går fram och tillbaka men Skepparn och M konstaterar så småningom att de inte har någon tandborste med sig så det får bli hemfärd till kvällen igen. Tandborsten är ju en mycket viktig attirtalj för vagabonden och det duger inte med de där köpetandborstarna som finns att köpa i hotellreceptionerna. Och en vanlig butik har besättningen ingen lust att gå in i även om det inte går att köpa en tamndborste för mycket även om det förstås är bäst att använda en åt gången och låta de nya framtida vara ouppackade.
Staden är trevlig med en central äldre del fylld av butiker, barer, caféer och restauranger för den shoppingsugne och den som är sugen att turista lite grann.
Staden är ganska mysig och det skulle nog gå att stanna här ett par dagar, som sagt. Det finns många restauranger och butiker och gator att flanera på i godan ro. Priserna på mat och dryck är högre än i Santa Pola men inte jättemycket dyrare. Men så är ju inte Santa Pola en turiststad heller vilket Benidorm definitivt är. Det som är extremt dyrt dock, tycker Skepparn i alla fall, är glassen. Han hade tänkt sig sätta sig ner på ett glasscafé i det varma vädret och välja en goding från en generös glassmeny men han tycker att det finns gränser för hur mycket glass får kosta så det blev inte av. Att pröjsa över en hundring för en glasscup tycker han är lite väl mycket. Även om den innehåller diverse extra goda tillbehör.
Att bada och sola står högt på dagordningen i alla städer längs de här kusterna. Och det var ganska mycket folk på stränderna så här den andra veckan i oktober.
Badstränderna innehåller en hel del folk så här vi femtiden på eftermiddagen. Det är ju inte så konstigt då sol och bad är den andra aktiviteten folk ägnar sig åt här vid sidan av shopping och barbesök och restaurangbesök. Skuggorna börjar dock dansa över alla fotavtryck som har gjorts i sanden på stranden så badgästerna troppar hem så smått en efter en. En badvärd börjar lägga badstolsmadrasserna på hög för att sedan plocka in dem.
Så småningom när solen börjar närma sig horisonten är det dags att börja tänka på hemfärd och bilen ska hämtas ut ur garaget. Det är inga problem att få fram den, det går till på samma sätt som i Sverige. Den biljett som togs vid infarten stoppas in i en av betalningsautomaterna och sedan går det finfint att köra ut ur parkeringshuset. De enda bekymmer som fanns orsakades av den lilla språkbarriär som uppstår då och då. Nu uppstod den här vid parkeringshusets betalautomat men som tur är finns det en man bakom en glasruta som kommer ut för att hjälpa Skepparn. Det var dock tydligt att denne parkeringshusvärd motvilligt lämnade sin plats och den glättiga tidning han just sitter och bläddrar i.