M/F Solsken

 

Söder är en speciell plats i Stockholm som blir alltmer poppis. Där finns fina gator och torg, alléer och parker och när mörkret lägrar sig samlas folk på restauranger och barer för att umgås tillsammans.

 

Men innan det var dags att sätta foten i den nordliga staden skulle resan göras. Skepparn fick skjuts av en annan svensk från Bahia och bilturen till Alicantes flygplats var både kort och lätt. Flygplatsen är modern och inchekning av det lilla bagaget gick lätt liksom passagen genom säkerhetskontrollen. Den enda nyheten där i den aviationska världen var att skorna åkte av innan det var dags att passera metalldetektorgrinden. Det är nu ett par år sedan Skepparn flög senast, han tar för det mesta bil på sina resor mellan Skåne och Stockholm, och detta verkade vara en nyhet.

 

Väl inne i området efter säkerhetskontrollen avnjöt Skepparn en god entrêcote och ett par glas rödvin. Grillen var het och biffen var rejält tjock och rätten var mycket god trots att den tillagades och serverades på en flygplatsrestaurang. Efter maten var det dags för tre små specialupplevlser som skepparn inte hade räknat med och nu var det dags för den första. Det var en mycket enkel liten upplevelse men ändå överraskande för en svensk som Skepparn (även om den inte borde vara det med tanke på tidigare resor). Det handlar om den spanska toaletten.

 

Det är dags att besöka den här på flygplatsen och den är i och för sig inte ett dugg speciell bara för att den är spansk. Och den bjöd inte på den lite chockartade överaskning som de italienska ståtoaletterna hade givit Skepparn en gång i ungdomens glada dagar på den italienska rivieran på sjuttiotalet. Men den överraskade ändå eftersom den var väldigt ren fräsch och doftfri trots att det var sent på eftermiddagen. Klockan hade hunnit bli fyra och väldigt många resenärer hade säkert passerat den under dagen. Skepparn hade nämligen väntat sig ett lite småsnuskigt besök där och det var trevligt att bli överraskad av den fräschör som råder på denna plats (hmm, undrar om detta krångliga ord, fräschör, är rättstavat).

 

När sedan informationen kom om vilken gate som skulle användas var det dags att dra sig ditåt. Skepparn hittade en ledig plats och slog sig ned. Det fanns lite folk runt omkring och bakom Skepparn satt en rysk dam klädd i en solig sommargul klänning med väskor runt omkring sig och sin mans ytterrock på en stol intill sig. Han hade precis rest sig för att gå ett ärende någonstans. Nu var det dags för flygresans andra upplevelse och det var en mindre rolig sådan. Och dessutom en upplevelse som gör att det inte känns roligt att vara svensk även om det inte handlar om det utan om en otrevlig person. Och dessa kan nog finnas i alla länder.

 

Bredvid den stol där den ryska damens makes rock är placerad finns en ledig plats. Två personer närmar sig, en man i fyrtiofem eller femtioårsåldern med ganska ilsken uppsyn klädd i mörka tweedkläder och med en svart tweedkeps på huvudet och en blond kvinna som kom i hans släptåg. Han stannar vid den lediga stolen intill den stol där den ryska damens makes rock ligger och blänger ilsket omväxlande på makens rock och på den ryska kvinnan. Han utstöter ett ljud, det gick inte att höra om han sade något eller bara morrade, och pekade på den ryske makens rock. Kvinnan sade något på ryska och pekade ut i hallen för att mannen i tweedrocken skulle förstå att platsen var upptagen. Mannen i tweedrocken satte sig då ner på den yttersta platsen bredvid makens rock och blängde ilsket på kvinnan och sade, den här gången hörbart, "Do you speak English". Damen skakade på huvudet och sade något på ryska. Mannen i tweedrock, som Skepparn nu hade förstått var svensk då han hunnit säga något på svenska till kvinnan i hans sällskap, blängde ännu mera ilsket på den ryska damen och sade "What the fuck did you say?". Nu kunde inte Skepparn hålla tyst utan ropade till den otrevlige och lyckades få hans uppmärksamhet och sa till den otrevlige på svenska att "det ju var tur att hon inte kunde engelska nu när du tilltalade henne på det där mycket otrevliga sättet". I samma ögonblick kom den ryska damens man och de två lämnade platsen. Då skämdes Skepparn över att vara svensk.

 

Den tredje upplevelsen var alla barnfamiljer som flög med alla sina tonåringar släpande på väskor som om de vore ett helt armékompani på resa. Skepparn skakade mentalt på sitt huvud utan att röra det och kunde inte begripa hur de alla kunde släppas in i kabinen med dessa oändliga rader med bagage, ryggsäckar, stora handväskor och plastpåsar fullastade med klirrande glas.

 

 

Nåväl, resan gick bra och ankomsten till Stockholm Arlanda gjordes på utsatt tid klockan nio på kvällen. Det dröjer ett tag innan bagaget kommer på bagageutlämningsbanden och Skepparn passade på att göra ett toalettbesök igen på en av toaletterna som fanns i närheten av dessa band. När dörren öppnades till avdelningen som hyser det som skulle visa sig vara otroligt smutsiga illaluktande och trasiga svenska toaletter framstod skillnaden mot den spanska standarden fem timmar tidigare som ofantlig. Inte bara det faktum att det fanns urin där det inte ska finnas sådan låg det också toalettpapper över golvytorna och dessutom fastgrodd smuts i hörnen. Så även om toaletten svabbades av för några timmar sedan är det nog dagar, veckor eller kanske månader sedan de gjordes rent ordentligt. Skepparn såg detta oväntat tydligt, nästan som en slags hygieninspektör, men det gick liksom inte att undvika i kontrast mot den standard som fanns i Alicante.

 

Nog om resan. Ett par dagar senare, på onsdagen, gör Skepparn en tidig kvällspromenad genom söder tillsammans med en kompis för att äta en bit och passerar då genom de kalla frostbitna gatorna, torgen och parkerna runt Katarina Bangata, Skånegatan och Nytorget där det finns många trevliga och bra restauranger. Samtidigt som krogarna är halvfulla så här vid sextiden på kvällen på Götgatan och på Ringvägen så är många av dem fulla med folk i de här kvarteren. I en av dem, i en vietnamesiskk restaurang som passerades, lyste och blinkade julljusen till och med värre än de gör i Spanien. I detta fall spreds dock inget ljus över matgästerna då just denna restaurang råkade vara helt folktom.

 

Lev väl i vintermörkret och var alltid trevliga mot varandra. Skepparn vill aldrig utvecklas till att bli som den ilskne odräglige svensken i tweedrocken och kommer härefter att vara väldigt varmt trevlig mot alla han möter!