Alicante...

...en stad med både färger och mönster och med god mat och eldig spansk dans. Staden är också startpunkten för Volvo Ocean Race, en kappsegling som tar de snabba segelbåtarnas besättningar runt hela jordklotet.
 
Skepparn och M hade bestämt sig för att ta bussen till Alicante denna fredag den 19 januari och lämnade M/F Solsken klockan halv nio på morgonen för att promenera de tio minuterna till Santa Pola bussterminal. Ankomsten till staden som ligger ett par mil norrut skedde en stund innan staden riktigt hade vaknat och öppnat sina butiker och restauranger, så M/F Solskens besättning startade dagen med en kopp kaffe och varsin riktigt god tapas på ett av Alicantes caféer.
 
När promenaden på stadens stora butiksgator så småningom var avklarad och strosandet hade lett de två besättningsmännen, eller besättningsmannen och besättningskvinnan, ner till stadens lite äldre delar så uppenbarade sig ett väldigt speciellt hus i en av gränderna. Den gula skrovliga ganska tillslutna nästan grottliknande byggnaden med få fönster drog genast till sig både Skepparns och M's intresse. Den fullständigt lyste där i slutet av gränden. Först verkade det vara ett övergivet hus men det hängde tvätt innanför ett av fönstern opch innanför ett annat stod krukväxter. Så uppenbarligen var det bebott.
 
 
Huset var sprayat med gul färg. Som en slags grafitti men utan taggar och mönster. Endast färgens kontakt med husets stenfasad och fasadens olika egna skiftningar skapade skiftningarna i den gula färgen. Det var mycket märkvärdigt tyckte vi även om det inte verkade dra till sig någon enda Alicantebos intresse.
 
Nu blev ämnet för det är blogginlägget klart. Det ska handla om färg och mönster. En annan färgupplevelse var den ros som fanns på väggen till en av stadens restauranger. Den kombination av den rosalila färgen och rosens mönster mot den släta grå men ändå strukturerade fasaden tyckte Skepparn var mycket vacker.
 
 
I staden finns det många små butiker som säljer många olika saker till personer som passerar och många av dem är förstås riktade till turister. Den målgruppen hade denna lilla butik som sålde keramik och souvenirer. Nu är det hade beslutats att blogginlägget skulle handla om färg och mönster tyckte Skepparn att dessa varor passar bra in på ämnet.
 
 
När vi ändå är inne på butiker gjorde Skepparn en särskild liten iakttagelse som naturligtvis måste hänga ihop med det klimat som råder på den här platsen. Det finns affärer som inte har några fönster eller dörrar mot gatan. Det finns alltså inget skydd mot vädrets makter, det enda som kan stängas är den metalljalusi som dras ned när butiken stänger. Och då kan inte kunder komma åt några varor och inte se dem heller för den delen. Så den dras knappast ned under butikens öppettider. Men passar detta in i en berättelse om färg och mönster? Ja, färgen på marken utanför butiken gör att den kvalar in att finnas med i det här blogginlägget, tycker Skepparn.
 
 
Beslut fattades om att besöka stadens moderna museum - Alicante Museum of Contemporary Art. Vägen dit gick via stadens hamn och dess strandpromenad och promenaden dit var kort men gick genom grönskande parker och smala gator där fotgängare trängdes med motorcyklar och scootrar och små och stora bilar, ambulanser och bussar. Det var ett myller i staden. Innan Skepparn och M kom till strandpromenaden infann sig nästa färgupplevelse. Målade järnrör som täckte en slags djupt dike eller nästan vallgrav där botten är belagd med rektangulära betongplattor och på den ena väggen av detta djupa utrymme finns det en mörk öppning. Känslan var nästan att det kunde vara en fängelsehåla, vilket det förstås inte var.
 
 
 
Dessa metallrör täcker någon form av avrinningssystem men det upplevs också som att de är en del av stadens utsmyckning.
 
Det finns förstås en färg som är närvarande överallt i staden. Det är den gröna färgen. Vartän stadens besökare eller innevånare vänder blicken så finns det alltid växtlighet. Den här bilden är tagen på stadens strandpromenad.
 
 
När strandpromenaden så småningom tar slut möts besökaren av en stor segelbåt som fullt riggad finns i en liten park mellan trafikerade vägar. Det är den typ av båt som seglar den världsomspännande regattan Volvo Ocean Race och starten för den tävligen går just i Alicante. Så båten representerar också stadens stolthet.
 
 
Väl förbi denna segelbåt hittar M/F Solskens besättning en av stadens badstränder och nu var det dags för besättningsmedlemmarna att ta sin första paus på promenaden och sitta ner en liten stund för att avnjuta ett glas kallt vitt vin och ett glas öl.
 
 
Det var den mest iskalla öl Skepparn någonsin har fått. Den var så kall att han var tvungen att tugga ölens skum som hade frusit till is. Det finns ju en historia att riktiga män tar fram ölen ur frysen och skivar den till smörgåspålägg. Riktigt så var det inte med den här ölen men den bestod trots allt delvis av is även om det inte gör Skepparn till en riktig man. 
 
Här visar naturen själv upp andra av sina färger - gråblått, sandstensljust och palmgrönt. En annan fantastiskt vacker färgkombination tyckte Skepparn och M när de satt och svalkade sig med sin dryck. Det tyckte nog också det kärlekspar som satt en god bit ut i sanden nära strandkanten.
 
 
Nu upptäcktes också mönstret. Ett mönster i form av tredimensionella vågor hade besättningen redan sett på en tidigare del av strandpromenaden men de kuber som de gående behövde bestiga på den här delen av strandpromenaden var ännu märkligare. Och i verkligheten var det förstås helt slätt. Tänk hur folk kan hitta på och använda synvillor!
 
 
På väg tillbaka in i stadens gränder passerar besättningen dess hamn och kan konstatera att det finns andra skeppare som för befäll över större fartyg än Skepparn någonsin har gjort. Och att dessa fartyg ändå handlar om nöjesfartyg. Åtminstone är det något som Skepparn tror. Det finns nog gott om förmöget folk i de här krokarna om det ska dömas av deras nöjesbåtar! Det kan vara svårt att se på bilden men det står en man under tak på däck på den fjärde båten. Båtarna är helt enkelt enorma även om de mest ser ut som vanliga motorbåtar.
 
 
Nu görs besöket till sist på museet för modern konst. Alldeles intill Alicante Museum of Contemporary Art finns den här trappan som också får vara med i det här färgrika blogginlägget. Det var länge sedan den målades och den pension som ligger intill är inte heller den mest moderna plats att övernatta på för stadens nattgäster. Men både trappan och byggnaden är mycket vacker. 
 
 
Vi kan verkligen rekommendera ett besök på museet och det kostar ingenting heller då det är fri entré dit. Tyvärr är fotografering förbjuden där så det finns inga bilder från vårt besök på museet. Vi har inte ens tjuvtagit några bilder då vi vill respektera deras önskemål.
 
Efter promenad, många upplevelser och museebesök är det dags att äta och vi hittar en trevlig restaurang på ett torg i närheten av museet. Förutom god mat och dryck får vi uppleva spanskt gitarrspel och spansk sång och en eldig spansk dans. Det var mycket trevligt.
 
 
 
Lev väl och ha det trevligt tillsammans!
 
 
 
 
#1 - - Helena Norberg:

Hej Skepparn o M. Trevligt inlägg och så vackert det är på er sida av Iberiska halvön. Kram från oss

Svar: Tack Helena. Vi längtar efter att få över er hit. Sjösätt nu! Marsch pannkaka!
Marianne och Knut-Erik