M/F Solsken

Metadata. Det har inget annat med metande att göra än att viss information fiskas upp varje gång vi tar en bild med mobiltelefonen eller kameran. Då håvas bestämda infomationer in. En av de här informationerna är hur kameran har hållits när bilden togs. Hålls kameran upp och ner så bli bilden upp och ner när den fiskas in av nätet. Och tydligen krävs det programmeringskunskaper för att fiska, förlåt, fixa detta. Nu har Skepparn och Chiefen (förlåt att vi härmar er Helena och Tjoppe) tagit lite fler bilder till den här bloggen och vi får se hur de landar på nätet med sina metadata.

På morgonen kom vi i slang med ett belgiskt par som var ute och reste. Vi träffades vid apparaten där vistelsen på ställplatsen skulle betalas. Ett visst antal euro beroende på hur länge man stannat. Detta par skulle betala 19 euro och följde instruktionerna och petade in en 20-eurosedel. Men apparaten hade ingen lust att svälja den. Den vägrade kännas vid sedeln. Vi skulle bara betala två euro men försökte med en femeurosedel för att se om det spökade för oss också. Det gjorde det. Paret från Belgien hade dock hört ryktas att det skulle gå med mynt och mannen var beredd att spatsera runt på stan och jaga växel. Men jag hade ett tvåeuromynt och föreslog att de skulle hänga på mig genom bommen när jag körde, vilket de gjorde. Vi gasade båda som attan för att bommen inte skulle ramla rakt ner på deras bil. Och vi hann ut båda två. De hade ringt för att få hjälp men ingen kunde komma. Då tycker vi det var okej att vi gjorde som vi gjorde.

Vi har varit i Trier, som sagt, som ligger nästgårds till det lilla lyxlandet Luxemburg. Vi fick tips av en av våra vänner här på internet att det går att få billig diesel där och vi har aldrig varit i landet så vi åkte gärna dit. Efter tankningen gick vi till gränsbutikerna där Skepparn köpte några öl som var dyrare där än på Systembolaget. 25 riksdaler burken. Skepparn gillar inte burkar utan köper alltid glasflaskor, det kostar massor av energi att göra aluminium. Men nu är det också en fråga om lastvikt och då får det väl gå med burkar. Glas väger ju ganska mycket.

På den här bensinstationen med dess kafé och butik samlades en bredare blandning av folk än vi någonsin sett på samma ställe samtidigt. Det var jättemånga hårt arbetande långtradarchaffisar, vanligt folk som kom ut med lådvis av varor och rätt många mycket strikta affärsmän i skräddarsydda kostymer och ofantligt välputsade skor. Det var en salig blandning av folk.

Vi följde Mosel som så småningom blev Moselle när vi kom in i Frankrike. Vi var här för fyra månader sedan under högsommar och 35 graders värme. Nu var det höst och bara fyra grader, men det var också vackert.