Tiden som samlare går mot sitt slut - tiden som jägare startar
Nu är vi vid början på slutet av vår tid som samlare. Mäklarens fotograf har dokumenterat huset på Järngatan i Helsingborg och nu väntar vi på annonsering för försäljning av vår fasta bostad. Tiden som jägare tar vid.
Vi på M/F Solsken har levt som samlare under nästan hela vårt liv. Vi har varit bofasta inom bostadens väggar och skaffat oss saker genom årens lopp. Vi har varit rotade på en plats där vi stannat i vått och i torrt, i kyla och i hetta, i ljus och mörker och där vi känt trygghet. Att vi bott på en plats hela tiden är inte riktigt sant då vi har varit på rörelse till nya bostadsorter flera gånger under vårt liv. Men vi har ändå varit bofasta. Som bönder men i maskrosland, alltid i närheten av större städer.
Men under vintern som gick hittade vi ett nytt sätt att leva. Ett sätt som vi egentligen aldrig hade tänkt på men som vi nu känner passar oss väldigt bra. Vi kommer att ha en mobil bostad. En bostad som gör att vi kan röra på oss och uppleva nya saker men ändå bo på samma ställe på något vis. Alltid på våra sjutton kvadratmeter som alltid ser likadana ut när rullgardinen dras ner om kvällen oavsett var vi är. Men där friheten finns att ta oss dit vi vill och till vilka vi vill. Vi blir jägare istället för samlare. Vi jagar upplevelser och nya perspektiv i vårt liv. Nytt ljus, nya färger, nya bilder. Men det är inte något jäktat jagande utan ett avslappnat sådant. Fritt från alla de krav som den bofaste samlaren tyngs av.
Visst, vi kommer att lämna ett hus för att leva på en mycket liten yta. Utrymmet innanför de fyra väggarna är bara sjutton kvadratmeter. Det är en liten yta, men det är en stor rymd som bloggaren Malin Storyteller säger. Vår bostadsplats kan vara uppe på fjället med hela fjälldalen under oss och alla fjällens toppar svävande omkring oss. Det kan vara på stranden med havets ljus och havets doft som tydligaste karaktär. Det kan vara i skogen, omgiven av ro och stillhet och dess svaga sus mellan grenar och blad. Det kan vara i helt nattligt mörker med hela det stjärnbeströdda himlavalvet ovanför oss över de stora takluckorna.
Men innan vi kommer till detta nya liv som upplevelsernas jägare eller rofylldhetens jägare krävs det en hel del arbete. Det hus vi lever i måste först tömmas för vi kan ju inte ha någonting alls kvar. Sedan ska det också säljas och nu är vi framme vid själva försäljningsstarten. Vi har tömt och vi har fejat och vi har putsat och fotografen har tagit de bilder mäklaren behöver för sitt försäljningsarbete.
Det har varit en tuff tid för oss då vi inte alls hade planerat detta när vi reste till Spanien förra hösten så inget alls var ju förberett för detta beslut. Men nu är vi där, vi har gjort ett stort arbete och vi är väldigt glada över att ha kommit så här långt.
Många av våra saker har gått till Erikshjälpen där intäkterna av försäljningen har gått till hjälpande ändamål för folk som har det besvärligt. Vi ville hellre lämna sakerna dit än att låta det gå till kommunen som har en slags loppis dit folk kommer och handlar överblivet gods. Vi tycker att våra saker gör mer nytta hos Erikshjälpen. Vi har också givit bort en del till vänner som tar över det de kan behöva.
Vi kommer att kunna behålla några saker som vi förvarar hos släktingar och en del saker har vi i ett litet förråd som vi har hyrt i Helsingborg där vi senast har bott.
Vissa saker är det lätt att bestämma att vi ska ha kvar, alla fotoalbum till exempel, bröllopsporslinet och silverbesticken från mormor som Skepparn fick vid sin konfirmation. Andra saker drar och vi gillar dem och skulle gärna ha dem kvar men där vi bestämmer att vi måste skiljas från dem. Det går helt enkelt inte att ha dem kvar. Så har det varit med våra två mortlar till exempel.
Gillar meningen du skriver "Vi blir jägare istället för samlare.