M/F Solsken

 

När Skepparn går ensam genom Gallerian vid Hamngatan i Stockholm och längtar efter M och känner sig lite blå hittar han den här platsen som bjuder på den här bilden. En bit upp på nästa våning finns ett café med de här lamporna som ser ut som solar och månar och Skepparn tycker plötsligt att bilden passar bra till en gammal text om gatans universum.

 

Texten skrevs en förmiddag senommaren 2017 i staden Büsum i norra Tyskland dit M/F Solsken och dess besättning kom på väg hem från en lång Europaresa. Vi hade haft dagstemperaturer på mellan 35 och 40 plusgrader vecka ut och vecka in och under nätterna fick vi vara glada om temperaturen passerade ned under 25 plusgrader. Så Skepparn och M var väldigt tacksamma för de 18-20 grader som Büsum bjöd på när vi kommit så här långt norrut på vår väg tillbaka till Sverige.

 

Dagen innan texten skrevs som var den dag vi anlände till Büsum så regnade det till och med och det var inte mer än 16-17 grader ute. Och vi älskade det. Vi hade då levt i hetta och utan regn i nästan fyra veckor. Men nästa dag var det dags för solen att skina över Büsum och värma dess gator och caféer som blivit fulla med folk. Den förmiddagen fantiserade Skepparn ihop den här texten på ett av dessa välbesökta caféer. Strax efter lades den ut på Facebook och genast undrade en av Facebookvännerna om Skepparn hade rökt på för det var en riktigt knäpp text fick Skepparn veta. Men det hade han inte utan var spik nykter. Här är självaste texten som rann ur Skepparn denna morgon.

 

Fiskarna hoppar i ekorna som gistnar

På de gamla bakgårdarna

Petflaskorna rinner bort i solen

Asfalten sprider sig på bilarna

Glassen smälter i de gamlas händer

Barnen skriker hjälplöst

Ljuset dallrar, åskan kommer

Olyckan finns i varje hus

Ingen dör lycklig

Mörkret kommer som en våg

Sköljer bort de korta dagarna

Gatan är full av universum

 

Bilden är fylld av lika knäpp fantasi som texten. Där uppe under taket vid caféet, eller kanske under ett enormt rymdskepp, finns Gallerians universum.